Tayza, 19 har skrivit musiken till Gudarnas väktare – vill förena barn genom musik

Tayza Naing är yngst i det konstnärliga teamet för föreställningen ”Gudarnas väktare”, det största internationella teaterprojektet som Svenska Teatern någonsin deltagit i. Det är en unik möjlighet för en så ung kompositör och idéerna till musiken är både inspirerande och nyskapande. 

Föreställningen ”Gudarnas väktare” bygger på intervjuer med barn och vuxna från elva olika länder och utforskar en gemensam erfarenhet: att växa upp i en värld styrd av vuxna. Den svenska regissören Gustav Deinoff arbetar just nu med elva skådespelarpar som kommer att turnera med föreställningen i sina respektive länder och på sina egna språk. För musiken står blott nittonårige Tayza Naing från Norge.

– Det är stort att jag får vara med som kompositör och coolt att jag faktiskt är den yngsta i det konstnärliga teamet. Jag tror att det kan vara en fördel. Det är inte så länge sedan jag själv var barn, så jag ser nog världen mer ur deras perspektiv. Jag är tacksam för att få chansen att bidra som ung person, säger han ödmjukt.

En konstnärlig smältdegel

Manusförfattaren är svensk, scenografen och kostymdesignern är turkisk och koreografen kommer från Bangladesh. Tayza menar att hans flerkulturella uppväxt kan vara en stor tillgång i sammanhanget. Han är född i Norge med föräldrar från Myanmar.

– Många barn växer upp i flerkulturella samhällen idag, och det kan skapa främlingsrädsla och segregation. Jag tycker det är viktigt att barn lär sig att inte vara rädda för det som är annorlunda.

Förenar genom musik

Tayza blir allvarlig när han pratar om värden som frihet, öppenhet och gemenskap. Det är helt klart något som engagerar honom. Han vill kombinera sin filosofiska ådra med en jordnära handlingskraft och använda musiken för att avdramatisera det okända genom att utgå från det som är bekant.

– Regissören Gustav Deinoff och jag har börjat fundera på idén att alla skådespelare ska sjunga en barnvisa från sitt eget land, och sedan se vad vi kan göra med det. Vi vill pröva olika språk men behålla samma rytm. Tänk till exempel på ”Broder Jakob” – den finns på många olika språk. Det kan bli ett sätt att visa hur barn kan förenas genom musik.

Förutom att skapa musikaliska trådar vill Tayza samla ljud från miljöer som känns igen av barn världen över – en lekplats, en skolgård eller det myllrande stadslivet.

– Alla barn är unika, de har olika värderingar och växer upp i olika miljöer, men de har fortfarande så mycket gemensamt. Jag vill lyfta fram vikten av respekt och att man inte ska vara rädd för att hälsa på någon som är annorlunda. Jag hoppas att min musik kan bidra till det.

Elektroniskt ljudlandskap med inslag av riktiga instrument

Tayzas huvudsakliga verktyg är elektroniska, och han komponerar digitalt i FL Studio. Men det betyder inte att hans musik saknar känslor och djup. Han hämtar inspiration från sensoriska upplevelser, tidigare erfarenheter och stämningar som triggar hans kreativa process. Ibland blandar han in akustiska element för att skapa mer dynamik. När han till exempel komponerade musiken till föreställningen ”Kameleonene” vid 17 års ålder samarbetade han med Sidiki Camara, en prisbelönt folkmusiker som spelat med stjärnor som Karpe.

– Jag skulle vilja implementera ljud från riktiga instrument från olika delar av världen, som en fiol eller en “talking drum”. Det ger en känsla av ett levande instrument som spelas med känsla av en verklig musiker, och flera kulturella lager vävs samman.

Elektriker, kompositör och artist

Skådespelarna har påbörjat de digitala repetitionerna, scenografi och kostymer är under arbete, och Tayza har många musikaliska skisser att utveckla. Nästa steg blir en gemensam workshop för alla inblandade i Turkiet i maj, där föreställningen ska ta form och skådespelarna får repetera fysiskt tillsammans under tre veckor.

Men vänta lite – vardagen kallar! När han inte skapar musik jobbar Tayza som lärling och drar elledningar i folks hem.

– Jag har en tentamen i maj. Det är ett teoretiskt prov, och sedan ska jag ta mitt yrkesbevis. Jag har pratat med Gustav om det, och vi hittar nog en lösning, säger han med ett leende.

Elektriker, kompositör och artist? Tayza tycker att det är en perfekt kombination.

– Jag gillar att göra något annat än musik ibland. Det ger mig en annan sorts inspiration. Och det ger mig en trygghet att falla tillbaka på, för musikbranschen är tuff. Men jag kommer alltid att syssla med musik – det är som medicin för mig.

Artikeln publicerades först på norska av Unge Viken Teater

Alla bilder är tagna av Lars Opstad