Kari Heiskanen, en av Finlands mest mångsidiga och välkända scenkonstnärer, är just nu aktuell på flera fronter: han har synts i tv-succén Queen of Fucking Everything, regisserat en hyllad Macbeth på Åbo Stadsteater och agerat underrättelseagent i Yles dokumentärserie Erittäin salainen – Vakoilua Suomessa. Nu regisserar Heiskanen Amos A på Svenska Teatern – en pjäs om en av 1900-talets rikaste och mäktigaste män – Amos Anderson.

Et ole hyväksynyt markkinoinnin evästeitä nähdäksesi videon.

Muuta evästeasetuksia

1. Vad var din första tanke när du fick veta att du skulle regissera en pjäs om Amos Anderson? 

– Jag blev oerhört glad! Att få arbeta i det här huset, med dess långa historia – och dessutom med en pjäs om Amos Anderson. Han är ett namn många känner till. Men det är få som verkligen vet vilken fascinerande människa han var, och hur mycket han egentligen uträttade under sin livstid.

2. Hur balanserar du som regissör mellan fiktion och historiska fakta när du jobbar med en verklig person?

– Jag utgår alltid från att regissören bör följa manusförfattarens ethos. Man får inte förändra karaktärerna så mycket att de börjar agera i strid med berättelsen. Gunilla Hemming (som skrivit pjäsen) har gjort ett fantastiskt researcharbete, vilket ger oss en tydlig och stark röd tråd att följa.

Samtidigt ger texten oss frihet att fantisera och förstärka våra tolkningar av hur saker kan ha gått till. Vi undersöker, agerar och tolkar textens underliggande betydelser. Däri ligger teaterns unika kraft.

3. Vilken betydelse har Amos Anderson idag?

– Amos Anderson var involverad i så otroligt mycket – bland annat föreslog han var riksdagshuset skulle placeras, och på den platsen står det än idag. Han var en ”self-made man” som skapade sin förmögenhet genom eget arbete och driv. I dagens värld pratar vi mycket om uppstartsföretag och deras betydelse för ekonomin, och jag ser Amos som en tidig sorts uppstartsentreprenör – någon som såg möjligheter långt innan andra gjorde det och vågade satsa.

Visst, han kritiserades och anklagades för att vara en spekulant, men framför allt var han en oerhört skicklig affärsman med förmåga att tänka långsiktigt och agera målmedvetet.

4. Hur lyfter ni fram Amos Andersons tid och historiska sammanhang på scenen?

– Vi skildrar inte bara Amos Anderson som individ, utan också den tid han levde i. Föreställningen börjar från år 1925 och rör sig genom både mellankrigstiden och efterkrigstiden – en period av enorma förändringar, ekonomiska svängningar, politiska motsättningar och kulturell utveckling. Det handlar om att förstå vilken sorts värld Amos verkade i: vilka krafter som formade honom, vad som drev människor på den tiden och hur hans liv präglades av både yttre framgång och inre sårbarhet. Vi vill att publiken inte bara tar del av berättelsen, utan också verkligen känner den.

5. Vad tycker du är mest fascinerande med Amos Andersons personlighet? 

– Det mest fascinerande är hur motsägelsefull han är. Han kunde vara reserverad och gå sin egen väg, men samtidigt agera med stor kraft och beslutsamhet. Det finns något dramatiskt i den spänningen som gör honom så intressant att gestalta på scenen.

Han var en pojke från mycket fattiga förhållanden. Det fanns utmaningar med psykisk hälsa i hans familj, både hos hans bröder och sin mor. Hans förutsättningar var annat än goda och ändå lyckades han att kämpa genom alla svårigheter till den position han uppnådde.

Han behöll hela tiden kontakten som om han fortfarande hade ena foten kvar i Brokärrs fattiga omständigheter. Han höll alltid fast vid varifrån han kommer. Det kan också ha varit hans styrka, att han försökte inte vara någon annan än den han var.

6. Vad hoppas du särskilt att publiken ska ta med sig från föreställningen? 

– Jag hoppas publiken ser bortom myten om affärsmannen och upptäcker människan bakom. Amos var inte bara rik och inflytelserik – han drevs av en djup passion för konst och samhällsfrågor, och han var genuint nyfiken på andra människor.