Forskning – det är en lysande idé att komma och skratta tillsammans på teatern

När skrattade du senast med andra? Att skratta tillsammans och uppleva något roligt i samma rum är nämligen balsam för själen, det har många forskare sagt. Janina Björk-Fant är en av de som forskat i vikten av att ha roligt tillsammans och om skrattets betydelse för vårt välmående. Men varför är det så viktigt att skratta tillsammans? Vi ställde också frågan till regissören Adde Malmberg och skådespelaren Dennis Nylund, som båda jobbar med Svenska Teaterns kommande fars En lysande idé.

Adde Malmberg har regisserat två tidigare skrattbomber på Svenska Teatern.
The Play That Goes Wrong och Evigt ung lockade fram många hjärtliga skratt.
 
– Grunden till all humor är igenkänning. Vi känner igen våra misstag och svagheter.  När vi får se någon annan göra allt detta, fast lite förstorat så blir det väldigt roligt. Att få släppa loss och känna att man inte är ensam med sina tillkortakommanden är skönt. Skrattet är väldigt befriande, säger Malmberg.

Humor förlöser och förenar

Malmberg har sagt att humor är undervärderat och att folk som skrattar, inte hatar.

– Världen sluter sig alltmer, vi stänger gränser och ser snett på varandra. Här kan humorn göra en stor insats.

– En skrattande människa är en öppen människa. Jag anser att humor har en viktig funktion att förena folk. Vi mår bra och vi kan ta död på alla våra trauman genom ett förlösande skratt.

Att skratta i grupp får oss att känna gemenskap. Skrattet släpper spänningar och kan vara ett sätt att släppa masken, enligt forskning.

Forskningen visar att skratt frigör endorfiner, kroppens egna ”lyckohormoner”, och dessa verkar starkare i sociala sammanhang, vilket ger en känsla av förtroende och samhörighet.

En studie från Läkartidningen visade att ett äkta skratt kan ge en ”inre jogging” som motsvarar en energiförbrukning på upp till 75 % mer än i vila och kan hjälpa till med smärthantering på ett naturligt sätt​.

När vi skrattar tillsammans förstärks vår känsla av samförstånd och gemenskap.

Forskningen visar att vi behöver få in det lekfulla i våra liv

Janina Björk-Fant är doktor i utvecklingspsykologi med fokus på välbefinnande, med den positiva psykologin som infallsvinkel. Hon har främst forskat i välbefinnande på arbetsplatser men också i vikten att vårda sitt välmående privat.

– I min forskning har jag betonat vikten av att fokusera på de positiva aspekterna och hur vi kan främja dem. I doktorsavhandlingen lyfte jag våra resurser som finns på många nivåer.  Vi har individuella resurser, inom vårt team på jobbet, socialt, organisatoriska och på samhällsnivå. De resurserna behöver vi ta tillvara och vårda för att börja må bättre och även hjälpa andras välmående, säger hon inledande.

Janina Björk-Fants forskning visar att vi behöver få in det lekfulla både på arbetsplatsen och i andra delar av livet.  Kan teater och att skratta i grupp hjälpa oss med detta?

– Absolut! Alla de här kraven som ställs på oss är någonting som tar energi och drar ner oss. Därför är det så viktigt att vara resursstark, och ett sätt att bli det är att skratta tillsammans. Vi blir mer motståndskraftiga och klarar bättre av att hantera jobbiga situationer som annars kunde leda in oss i en depression.

Vi blir extra energifyllda av att ge tid till teater

Björk-Fant tycker att organisationer och arbetsgivare kan hjälpa sina medarbetare att främja sina sociala resurser. Att ordna en teaterresa från jobbet är ingen dum idé.

– Om vi gör saker som vi njuter av så blir det även en bättre balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Man kunde ju tänka sig att det skulle kunna vara tvärtom att vi gjort slut på oss på jobbet och inte har energi över då vi kommer hem, men forskningen visar det motsatta. Alltså att vi blir mer energifyllda.

– Det har visat sig att i det lekfulla, när man skrattar tillsammans och gör saker som alla njuter av och tycker är roligt, att det ger oss mer inre motivation. Det gör oss mer kreativa och vi blir bättre på problemlösning.

Så det är alltså en hälsobefrämjande insats att skratta?

– Om man definierar hälsa som välbefinnande eller lycka så är det definitivt hälsofrämjande att skratta tillsammans.

Dennis Nylund, kan du ge en skrattgaranti?

Skådespelaren Dennis Nylund har en av huvudrollerna i vårvinterns fars En lysande idé.

Han har goda erfarenheter av att få andra att skratta både genom flera roliga roller på teatern och som vinnarprofilen Folke Rundqvist i nöjesprogrammet Putous på TV.

Han tycker att En lysande idé är en bra och modern fars med rolig situationskomik. Han ser fram emot att få spela den.

– En lysande idé är en lite fiffigare och vardagligare fars än de där gamla förlegade “klapp-på-rumpan”-farserna. Man behöver inte gå under bältet för att det skall vara roligt.

Dennis gillar att stå på scenen och framkalla skratt.

– Det är en belöning att få publiken med sig. När vi på scenen hör hur publiken skrattar får vi en rytm som gör att publiken på ett sätt också blir en medspelare. Sen när det väl träffar rätt och publiken skrattar blir ju euforin stor.

– Vi vet inte när människor kommer till teatern hurudan dag de haft. En del kommer från jobbet och är jättetrötta medan andra har väntat på det här jättelänge. Men när de väl är här, i samma rum, kan vi med hjälp av humor få med publiken och då känner vi alla ömsesidig gemenskap. Publikens unisona skratt blir en del av pjäsens repliker.

Kan du ge en skrattgaranti? Kommer publiken att ha roligt?

– Vi gör vårt absolut yttersta för att ge skratt och glädje till människor. Det är det enda vi kan göra. Skådespelare tar fars på största allvar, vi kommer att jobba hårt för att locka fram så många skratt som det bara är möjligt. Jag vill citera en av mina favoriter Charles Chaplin; ”Livet är en tragedi när man ser det på nära håll, men en komedi på avstånd.”

Skratt är bäst när det delas med andra, så avslutningsvis – Det är en lysande idé och komma och se den fantastiska farsen En lysande idé.

Här kan du läsa Janina Björk-Fants avhandling ”Mental well-being at work : Support and protective factors of work engagement and work-life balance in contemporary working life”

Utöver intervjun med Janina Björk-Fants avhandling har fakta hämtats från en rad källor som tagit upp samma ämne.
Läkartidningen. och Hjärnfonden