Svenska Teatern
Svenska Teatern har en lång och anrik historia. 1866 invigdes det nuvarande teaterhuset. Vi firade vårt 150-årsjubileum under hösten 2016 och hela 2017 då Garantiföreningen för Svenska Teatern fyllde 150 år. Samtidigt firade Finland 100 år.
Teaterns historia
Det har funnits en teater vid Skillnaden sedan 1860. Huset har genomgått många dramatiska skeden och stora förändringar. De ursprungliga ritningarna gjordes av den svenska ingenjören Georg Theodor Chiewitz. Den första teaterns historia blev kort. I den brand som utbröt 8 maj 1863 förstördes byggnaden totalt. Kvar stod bara de halvcirkelformade murarna, som ännu ger byggnaden dess karaktäristiska form. Visserligen hade teaterns arkitektur aldrig varit särskilt uppskattad – huset förliknades vid ”en stor sköldpadda som krupit upp för att sola sig i Esplanadens grönska” – men branden upplevdes ändå av Helsingfors teaterpublik som en katastrof.
Redan i oktober 1866 stod ett nybyggt teaterhus färdigt, nu i en något smäckrare utformning och med den ryske arkitekten Nikolaj Benois’ vackra salong i guld och rött som byggnadens hjärta. Salongen har klarat sig relativt oförändrad genom alla de ombyggnadsskeden som teatern genomgått sedan dess.
Också Benois’ teaterbyggnad blev under decenniernas lopp för liten och svarade inte längre mot de höjda kraven. Myndigheterna hotade upprepade gånger att stänga teatern på grund av brandfaran. Under spelåret 1935-1936 moderniserades huset därför radikalt under ledning av arkitekterna Eero Saarinen och Jarl Eklund. Eero Saarinens far, Eliel Saarinen, hade redan tjugo år tidigare varit involverad i projektet, som då av ekonomiska orsaker lades på is. Huset förstorades nu med två sidoflyglar. Fasaden blev avskalat enkel. ”Svenska Teatern är vacker som en pansarkryssare” uttryckte sig en bedömare i samband med invigningen i september 1936.
Följande genomgripande renovering, som genomfördes under 1980-talet, gjordes i etapper så att arbetena i huvudsak pågick under somrarna, varför de inte påverkade teaterns verksamhet i nämnvärd grad. 1991 då huset firade sitt 125-årsjubileum tog fasaden ett steg tillbaka mot sitt ursprungliga utseende, då fönstren i bottenvåningens rundel öppnades igen och bl.a. möjliggjorde caféverksamhet i huset.
Teaterhusets historia – från Engel till Ahlman
Svenska Teatern ligger vid Skillnaden, i hjärtat av Helsingfors. År 1827 stod det första teaterhuset i Helsingfors färdigt för invigning. Det var en liten träbyggnad, som låg i Esplanadparken i höjd med den nuvarande Mikaelsgatan. Ritningarna hade gjorts av den tyskbördige arkitekt som hade planerat en stor del av Helsingfors dåtida centrum: Carl Ludvig Engel. Någon fast ensemble hade teatern inte, men Helsingfors besöktes vid den här tiden regelbundet av turnerande utländska teatersällskap, ofta på väg från eller till S:t Petersburg. De hade dittills varit hänvisade till att uppträda i magasin och andra anspråkslösa lokaler, bl.a. i ett gammalt tobakslager på Kampen, som i folkmun kallades för “komediladan”.
Att gå på teater blev snabbt ett populärt nöje och Engels teaterhus blev för litet. Hösten 1860 invigdes på den plats där Svenska Teatern står i dag, en teaterbyggnad ritad av arkitekt G.T. Chiewitz. Detta var det första teaterhuset byggt i sten. Vid invigningsfestföreställningen den 28 november 1860 uppförde lokala amatörer det inhemska sagospelet Prinsessan av Cypern med text av Zacharias Topelius och musik av Fredrik Pacius. Det bolag, Nya Teaterhusaktiebolaget, som ägde huset skötte därefter i huvudsak verksamheten genom att för kortare och längre perioder hyra ut teatern till olika svenska ensembler.
Chiewitz teaterhus stod på sin plats i knappt tre år. Natten mot den 8 maj 1863 förstördes det i en förödande brand.
Återuppbyggnadsarbetet kom emellertid snabbt igång och redan i oktober 1866 invigdes med en solenn festkonsert den teaterbyggnad där Svenska Teatern sedan dess varit verksam. 1866 är därför det år som teatern brukar celebrera som sitt begynnelseår trots att teaterverksamhet således redan tidigare hade bedrivits på samma plats.
Huset hade denna gång ritats av den ryske arkitekten Nikolaj Benois. Ett drygt halvår senare grundades Garantiföreningen för Svenska Teatern, vars styrelse ännu i dag leder teatern. Våren 1867 anställdes också en fast ensemble och sedan dess har verksamheten fortsatt utan avbrott. De första åren kallades teatern Nya Teatern, men efter det att en finsk nationalscen hade grundats i Helsingfors (1872), övergick man (1887) till namnet Svenska Teatern.
Också Benois’ teaterbyggnad blev under decenniernas lopp för liten och svarade inte längre mot de höjda kraven. Myndigheterna hotade upprepade gånger att stänga teatern på grund av brandfaran. Under spelåret 1935-1936 moderniserades huset därför radikalt under ledning av arkitekterna Eero Saarinen och Jarl Eklund. Eero Saarinens far, Eliel Saarinen, hade redan tjugo år tidigare varit involverad i projektet, som då av ekonomiska orsaker lades på is. Huset förstorades nu med två sidoflyglar. Fasaden blev avskalat enkel. ”Svenska Teatern är vacker som en pansarkryssare” uttryckte sig en bedömare i samband med invigningen i september 1936.
Följande genomgripande renovering, som genomfördes under 1980-talet, gjordes i etapper så att arbetena i huvudsak pågick under somrarna, varför de inte påverkade teaterns verksamhet i nämnvärd grad. 1991 då huset firade sitt 125-årsjubileum tog fasaden ett steg tillbaka mot sitt ursprungliga utseende, då fönstren i bottenvåningens rundel öppnades igen och bl.a. möjliggjorde caféverksamhet i huset.
Arkitekt för den senaste grundliga ombyggnaden är Stefan Ahlman. Byggarbetena påbörjades i juni 2010 och teatern öppnades åter för publik i februari 2012. Under byggnadstiden var teaterverksamheten utlokaliserad dels till Alexandersteatern, som under åren 1918-1993 var Nationaloperans huvudscen, dels till Den Lilla Skillnaden, ett tidigare kongresscenter som byggdes om för teaterns bruk. Det övergripande ansvaret för projektet och dess finansiering låg hos Stiftelsen för Svenska Teatern i Helsingfors, som via fastighetsaktiebolaget Nya Teaterhus-
Aktiebolaget äger teaterbyggnaden.