Pristagarna för det finlandssvenska dramatikerpriset från Boismanska fonden fick traditionsenligt sina priser på Svenska Teaterns spelårsöppning. Priset delas ut vartannat år till dramatiker som utmärkt sig på det finlandssvenska teaterfältet. De tre finalisterna valdes av en ny extern jury. Första pris går till Minna Lund för Diptyk i David Sandqvists svenska översättning, andra pris till Per Ehrström för Det som blir kvar och tredje pris går till Christoffer Mellgren för Till minne av Agasias, Åsnan.
En tremanna jury läste 39 pjäser
En tremanna jury bestående av Ida Kronholm, Laura Ruohonen
och Otto Sandqvist har bedömt det rika utbudet:
”Juryn har läst 39 pjäser med olika formgrepp, teman och språkdräkt. Personliga berättelser om svåra frågor, komedier, musikaler – spelåren 2024–2026 har bjudit på stor variation. Ett tema som förefaller intressera särskilt är döden, förberedelse inför döden och de spår och den tomhet som döden lämnar efter sig. Juryn tackar alla de författare som erbjudit sina pjäser för bedömning.
Gemensamt för de tre pjäser som juryn lyft för premiering är att de har en stark och lyhörd relation till dramatik som form, har en välavgränsad tematik som de behandlar med precision och ett tilldragande, säreget språk.”
Stipendie- och fördelningsnämnden vid Svenska Teatern har beslutat att från Lagman T.J. Boismans donationsfond premiera följande dramatiker:
Pristagarna med juryns motivering:
FÖRSTA PRIS
Diptyk av Minna Lund
översättning David Sandqvist
(Otto Sandqvist anmälde jäv för bedömningen av pjäsen Diptyk)
Prissumma: 8000€ (prissumman delas mellan Minna och David)
MOTIVERING:
”Diptyk är en lågmäld och bråddjup tragedi, som vittnar om stor kunskap om både tema och hantverk. Verket är till formen inspirerande, organiskt och nyskapande. Stora existentiella frågor behandlas nyfiket, okonventionellt och rättframt. Pjäsen framställer med nästan medicinsk precision och med stark empati en ung kvinnas sista månader före hennes död i cancer ur en yngre systers perspektiv.
Diptykens form anspelar i bildkonsten till verk bestående av två delar och i likhet med diptyker från den tidiga renässanstiden låter pjäsen åskådarna komma sitt objekt väldigt nära, inpå skinnet. Med små medel tar pjäsen i första delen med sig läsaren genom de steg som en god död innebär och i andra delen ger den läsaren möjlighet att se tröst och livsglädje.
Pjäsen är genomgående skriven med behärskad precision och starka närbilder. Till och med dödens färg – blå – är inskriven i texten. Språk och form står i lysande harmoni, och pjäsen står starkt i sig själv med många möjligheter till uppsättningar i olika kontexter.”
ANDRA PRIS
Det som blir kvar av Per Ehrström
Prissumma: 6000€
MOTIVERING:
”Det som blir kvar är ett välkonstruerat drama som bygger en tät stämning med pauser, tystnader och det stillsamma tomrummet döden lämnar efter sig. Pjäsen består av finkänsligt laddade, lakoniskt humoristiska möten mellan tre syskon som återförenas för en kort stund i sitt barndomshem på glesbygden efter deras mammas död. Vi följer syskonens olika livsval och deras försök att komma nära, undvika och förstå varandra nästan helt utan yttre dramatik.
Pjäsen ställer sida vid sida olika uppfattningar av vad som krävs för att man skall finna sig till rätta med sitt liv och vara nöjd med sin tillvaro. Detta gör den utan att välja parti och lämnar därmed mycket plats för tolkning för läsaren och för iscensättningen av pjäsen. Det minimalistiska språket, den precisa strukturen och den exakta rytmen gör pjäsen till en fräsch text med respekt för traditionell dramatik.”
TREDJE PRIS
Till minne av Agasias, Åsnan av Christoffer Mellgren
Prissumman 4000€
MOTIVERING:
”Till minne av Agasias, Åsnan är en kort, kompakt och luftig pjäs i formen av en föreläsningsmonolog som balanserar mellan det personliga, det sociala och det historiska på ett finkänsligt och dynamiskt sätt. Till minne av Agasias, Åsnan behandlar temat ostracism, dvs social utfrysning, med exempel från antikens Grekland, från vardagliga situationer i köket med mamma och från sociala experiment – ett grepp som ger goda möjligheter till både identifikation och ändamålsenlig distansering. Pjäsen lyckas med något rätt ovanligt: den lyfter upp ett socialt och samhälleligt fenomen i fokus, i stället för att engagera läsaren i karaktärernas psykologi, relationer eller ett narrativ. Med lyhördhet för sin målgrupp behandlar pjäsen smärtsamma upplevelser för en ung publik utan att publiken behöver befinna sig i utsatt position. Den kärnfulla pjäsen betraktar sitt tema i en lätt dialogisk situation med publiken som varken känns påtvingad eller moraliserande och den gör det med en tydlig form och ett lättflytande språk.”’
Det första Boismanska pjäspriset tilldelades för 107 år sedan…
Svenska Teaterns stipendie- och fördelningsnämnd har utdelat det efter lagman Toivo Johannes Boisman uppkallade Boismanska pjäspriset sedan 1919. Först tillföll priset pjäser som sattes upp på Svenska Teatern under det gångna spelåret, senare har priset också utdelats till pjäser uppsatta på andra teatrar.